FokusKina presenterar en intervju med Kinas ambassadör till Sverige Cui Aimin
2022/09/20

På sistone presenterar FokusKina en intervju med Kinas ambassadör till Sverige Cui Aimin. 

Berätta om din bakgrund, födelseplats och uppväxt, utbildning och nuvarande familj.


Jag kommer från en vanlig familj, född i provinsen Hebei och är uppvuxen i provinsen Sichuan. Jag har en masterexamen med ekonomiinriktning. Jag har en son.

När blev du intresserad av främmande länder och deras kultur? Hur kom det sig att du blev diplomat?

Jag har alltid varit nyfiken på olika länder och kulturer sedan jag var liten. En av mina barndomsdrömmar var att få möjlighet att resa och arbeta utomlands och låta världen lära känna Kina bättre när jag blir äldre. Dessutom har jag studerat främmande språk på kandidatnivå, därför valde jag att arbeta med diplomati.

Vilka länder har du tidigare varit posterad i? Vilka skillnader ser du mellan dessa länder och Sverige?

Innan jag kom till Sverige var jag bosatt i Etiopien, USA och Angola. Etiopien var det första landet jag bosatte i och jag har en speciell tillgivenhet för det. Sevärdheter som Great Rift Valley och Lalibela Church är spektakulära. Den lokala ekonomin är inte särskilt utvecklad men människorna är väldigt vänliga och ärliga. Jag har många vänner där som jag fortfarande kan nämna vid namn efter mer än 30 år.

USA är ett land med många invandrare där alla olika etniska grupper lever tillsammans. Rika och starka kulturer möts och det finns många spänningar i samhället beroende på exempelvis rasdiskriminering och dålig reglering av vapen. USA är ibland dominerande i världspolitiken och saknar respekt mot andra länder. Det är tydligt att det är ett mångsidigt land.

Angola är det land där jag var ambassadör för första gången. Relationerna mellan Kina och Angola är mycket goda och samarbetet mellan de två länderna har varit mycket fruktbart. Jag har etablerat ett bra samarbete med angolanska ledare och fått många vänner där. Jag har rest till alla provinser i Angola flera gånger, vilket inte många ambassadörer hade gjort innan jag kom. Historien om det angolanska folkets heroiska motstånd mot kolonialt förtryck och den harmoniska samexistensen mellan alla etniska grupper blev jag mycket imponerad av.

Även om dessa länder har olika historia, kultur, sociala miljöer och skilda ekonomiska förutsättningar, så var det ländernas befolkning som valde sina utvecklingsmetoder själva, vilket de är värda all respekt för. Livet i afrikanska länder är mer naturligt, enkelt och traditionellt, vilket gör att jag känner mig välvilligt inställd och har lätt att anpassa mig.

Sverige var det första västlandet som upprättade diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina, vilket var resultatet av de visionära politikernas kloka beslut och sinologernas kamp för att introducera Kina för svenska folket. Svenska folket är varma och vänliga, fulla av personlighet och hårt arbetande. Begreppet grönt, miljövänligt och enkel livsstil har integrerats i alla aspekter i det svenska samhället, och innovationsandan har blivit en del av samhällskulturen. Jag hoppas att jag kan göra mer för det vänskapliga och pragmatiska samarbetet mellan de två folken under min tid som ambassadör.

Du kom till Sverige i början av 2022 och lämnade ditt kreditivbrev till Sveriges kung, hur ser du på denna svenska tradition? Hade du varit i Sverige tidigare och vad hoppas du kunna få se och uppleva av Sverige?

Jag överlämnade kreditivbrev till kung Carl XVI Gustaf i början av året. Det var synd att jag inte kunde uppleva att få åka i hästvagn vid den traditionella kungliga ceremonin vid ackreditering på grund av pandemin. Kungen var tillmötesgående, vänlig och lärd. Ceremonin med Arméns musikkår var högtidlig och storslagen och gjorde djupt intryck på mig. Vissa europeiska länder behåller traditionella hovceremonier som ett historiskt minne och arv, vilket ger nutida människor möjlighet att uppleva etikettvanor liksom historiska och kulturella traditioner.

Jag har varit helt kort i Sverige förut, men hade då bara tid att få en snabb bild av landet. Jag hoppas att jag får möjlighet att besöka flera platser i Sverige när pandemin är över. Jag skulle vilja se gårdarna i söder, hamnarna och företagen i väster, de gröna branscherna i norr, för att lära mig mer om det svenska samhället och ständigt utforska möjligheterna för kinesisk-svenskt samarbete.

Vad är din viktigaste vision som ambassadör till Sverige och ditt mest framträdande mål i arbetet för relationerna mellan Kina och Sverige?

Som Kinas ambassadör i Sverige är min viktigaste uppgift att öka den ömsesidiga förståelsen mellan de två folken, fördjupa den traditionella vänskapen mellan våra länder och att främja utbytet och samarbetet på olika områden mellan Kina och Sverige. Samtidigt bör jag uppfylla mina skyldigheter, skydda Kinas intressen och främja utvecklingen av våra relationer. Jag tror att så länge båda länderna håller sig till en anda av ömsesidig respekt och gemensam nytta kommer relationerna mellan Kina och Sverige att ha en strålande framtid.

Anser du att litteratur och poesi kan utgöra en viktig bro för förståelse mellan folk? Vi tänker då till exempel på Mao Zedong som är mycket välkänd i Sverige både som politiker och poet samt även Nobelprisvinnaren Mo Yan.

Litterära verk beskriver olika samhällsförhållanden och speglar människors innersta tankar och värderingar vilket spelar en mycket viktig roll för att stärka den ömsesidiga förståelsen och respekten mellan olika länder och folk. Mao Zedong är den största ledaren i modern kinesisk historia och grundaren av Folkrepubliken Kina. Hans dikter är magnifika och hans litterära förmåga visar kinesiska folkets vidsynthet.

Mo Yans verk speglar mer det kinesiska folkets liv och beskriver utvecklingen och förändringarna i det kinesiska samhället.

I Sverige har vi varit förunnade med skickliga översättare av kinesisk litteratur, som exempelvis tidigare Göran Malmqvist och under senare tid Anna Gustafsson Chen. Svenska författare, som Astrid Lindgren, har blivit kända i Kina genom professor Li Zhiyis översättningar. Ser du möjligheter att introducera ytterligare och nyare författare till kinesiska läsare?

Göran Malmqvist och andra svenska sinologer och översättare har sina egna intresse- och expertområden, och de har alla gjort stora insatser och bidragit till svenska folkets förståelse av Kina, det kinesiska folket och den kinesiska kulturen.

Lindgrens verk "Pippi Långstrump" har publicerats i Kina sedan 22 år tillbaka och har alltid varit älskade av kinesiska barn. Den första kvinnliga Nobelpristagaren i litteratur, den berömda svenska författaren Selma Lagerlöfs barnbok ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige" är känd i Kina och har blivit en grundläggande läsebok för kinesiska barn. Den svenska författaren August Strindberg och regissören Ingemar Bergmans pjäser och filmer har också ett stort antal beundrare i Kina. Jag är mycket villig att ägna mig åt en del svensk litteratur och konst i framtiden för att öka min förståelse och medvetenhet om svensk kultur och samhälle.

Om man ser till facklitteratur, den mest framträdande svenske sinologen Bernhard Karlgrens fonetiska studier av klassisk kinesiska är grundläggande. Under senare tid har Cecilia Lindqvist, som nyligen avled, bidragit med forskning om kinesiska skrivtecken som även givits ut i Kina. Hur tänker du dig att hennes bok har bidragit till förståelsen mellan Kina och Sverige?

Kinesiska är så förunderlig, verkar svårt att behärska, men är även djupgående och har dragningskraft. Jag respekterar sinologer som Bernhard Karlgren och Cecilia Lindquist väldigt mycket. De hade gjort betydande forskningar och ansträngningar för att bredda kännedomen om kinesiska och de har också bidragit positivt till kinesisk-svenska kulturutbyten. Kinas nord, syd, öst och väst sträcker sig över många berg och sjöar. Olika regioner har sina egna livsstilar och skilda sätt att kommunicera, och är också annorlunda i olika regioner. Ju längre avståndet är desto tydligare är dialektskillnaden. Precis som det är stor skillnad mellan de skånska och norrbottniska dialekterna i Sverige. Men vi har en enhetlig tanke om kulturell gemenskap. Även om dialekterna på olika platser skiljer sig åt är skrivtecknen samma över hela landet. Därför kan kineserna sedan urminnes tider utan hinder kommunicera med varandra. Det finns också god kommunikation mellan olika etniska språk och ömsesidigt lärande, vilket gör Kina till ett enat land från början till slut. Den kinesiska civilisationen har utvecklats utan avbrott under mer än 5 000 år, vilket är unikt i världscivilisationens historia. Moderna sociala interaktioner blir alltmer nära och frekventa, och mandarin som präglas främst av nordliga dialekter har blivit lingua franca i Kina.

Den svenske arkeologen Johan Gunnar Andersson bidrog till upptäckten av den tidiga kinesiska Yangshaokulturen vid utgrävningar i Henanprovinsen. Han var betydelsefull för förståelsen av äldre kinesisk kultur, både i Sverige och i Kina. Hur uppfattas han i Kina idag?

Andersson var anställd av den kinesiska Beiyang-regeringen, engagerad i geologisk undersökning och paleontologisk fossilinsamling. Under den tiden utforskade han successivt Zhoukoudian-platsen, Shaguotun-platsen och Yangshao-kulturplatsen. Även om Anderssons utgrävningsarbete var begränsat på grund av situationen under hans samtid, och att hans arbete är kontroversiellt i vissa akademiska kretsar, så har hans bidrag till kinesisk arkeologi varit enormt banbrytande.

Hur mycket tror du att kineser i allmänhet känner till om personerna vi just pratat om? Är det i övrigt något som du tror att kineser i allmänhet känner till om Sverige?

Det kinesiska folket är relativt bekant med dessa välkända svenska författare och forskare och dessa svenska författares och filmregissörers verk är populära i Kina. Samtidigt har kineser ett gott intryck av Sverige och de nordiska länderna. De tänker sig att Sverige har ett svalt och behagligt klimat, en utvecklad vetenskaplig och teknisk innovationsförmåga, ett välutvecklat miljöskyddskoncept och unika stilar inom konstarterna. Kort sagt, det finns många saker värda att lära av och studera. Den kinesiska kulturens utmärkande drag är öppenhet och tolerans, harmonisk samexistens och att gå framåt med tiden. Vi hoppas verkligen att Kina och Sverige kan öka den ömsesidiga förståelsen och uppnå gemensamma framsteg och fortsatt utveckling.

Det finns en tradition av svenska forskares intresse för Xinjiang, till exempel ledde Sven Hedin en kinesisk-svensk forskningsexpedition 1927-1935 med fruktbart resultat och den svenske forskaren i turkiska språk Gunnar Jarring samlade in handskrifter och forskade om platsnamn i Xinjiang och Centralasien, vilket har gett eftervärlden värdefulla kunskaper. Hur utbredd är dessa forskningar idag i Kina och hur uppfattas dessa svenska forskare?

Sven Hedin grävde fram ruinerna av den antika staden Loulan och den antika kinesiska muren i Xinjiang, Kina, vilket medförde att den gamla Sidenvägen åter såg världens ljus. Hedins upptäckt återspeglar att Xinjiang har varit en del av Kina sedan urminnes tider, och det är frontlinjen för utbytet och integrationen mellan gammal kinesisk kultur och den centralasiatiska samt även västerländska kulturer.

Jarring var diplomat och lingvistikexpert som samlade mycket material om uiguriska och uzbekiska språk och tillförde stora bidrag till den relaterade akademiska forskningen. Jarring var också en av de sällsynta utländska forskare i modern tid som har besökt Xinjiang, Kina, två gånger under olika perioder. 1929 och 1978 besökte Jarring Kashgar och Xinjiang. Hans verk "Return to Kashgar" är fullt av kärlek till Xinjiang-regionen, och beskriver Kashgars livfulla utseende i Xinjiang och vänlighet och entusiasm av de lokala uigurerna samt andra etniska grupper efter grundandet av Folkrepubliken Kina, vilket bröt den stereotypa beskrivningen av Xinjiang av tidiga västerländska äventyrare och byggde en bro av ömsesidig förståelse mellan Kina och Sverige.

Idag har Kashgar, som är en viktig stad längs den gamla sidenvägen, fått en modernare framtoning och ny vitalitet. Kashgars ekonomiska utvecklingszon har etablerats och har startat import- och exporthandel med central- och sydasiatiska länder vilket har blivit ett viktigt fönster för Kinas öppning västerut. Kina lanserade ”Belt and Road”-initiativet för att återskapa välståndet på den gamla sidenvägen och för att erbjuda alla intresserade länder att vara med, delta, samarbeta och dra nytta av varandra.

Sverige var först i Västvärlden att upprätta diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina 1950. Vilken relevans tror du detta har haft för relationen mellan våra länder och har det bidragit till en större förståelse mellan folk i Kina och Sverige?

Ja, Sverige var först i västvärlden att upprätta diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina, och har länge deltagit i och stött utvecklingen och uppbyggnaden av vårt land. De tidiga diplomatiska förbindelserna har medfört kontakter under en längre period och lett till att befolkningen i båda länderna har en djup vänskap till varandra. Detta har skapat en stabil grund för det omfattande samarbetet mellan våra länder.

Man kan säga att under de senaste 73 åren har Kinas kontinuerliga utveckling och framsteg gett en stark drivkraft för en hållbar utveckling av förbindelserna mellan Kina och Sverige. Jag tror att Kinas framtida utveckling kommer att ge fler möjligheter och utrymme för ytterligare utveckling av förbindelserna mellan Kina och Sverige.

Vill du kommentera den ekonomiska och sociala utvecklingen i Kina sedan grundandet av Folkrepubliken Kina?

I år är det 73 år sedan Folkrepubliken Kina grundades. Under dessa 73 år har det kinesiska folket inlett ett stort steg från att resa sig och bli välmående, sedan till att bli starkt och skapa två mirakel: Snabb ekonomisk utveckling och långsiktig stabilitet i samhället. Kina har blivit världens näst största ekonomi och största handelsnation och kommer snart att bli världens största konsumentmarknad, med en BNP på 110 biljoner RMB som står för över 18 % av världsekonomin. Kina har världens största och snabbast växande medelinkomstgrupp med en population i den klassen på mer än 400 miljoner, samt har byggt upp världens största högre utbildningssystem med ett antal studenter som överstiger 44,3 miljoner. Kina har byggt världens största socialförsäkringssystem bl.a. pension, sjukvård, traktamenten och bostäder. Grundläggande sjukvård täcker 1,36 miljarder människor och grundläggande sjukförsäkring täcker nästan 1 miljard människor. Medellivslängden har ökat från 35 år före grundandet av Folkrepubliken Kina till 78,2 år 2021. Kina har skapat ett stort mirakel av omfattande fattigdomsbekämpning, inom 40 år har 800 miljoner människor lyfts ur fattigdom. Det har historiskt löst problemet med absolut fattigdom som har plågat den kinesiska nationen i tusentals år, och gjort enastående bidrag till världens fattigdomsbekämpning.

Kina och Sverige har ju haft värdefulla ekonomiska relationer sedan länge. Hur ser framtida ekonomiska relationer ut och är det några speciella områden där du förutser ytterligare ömsesidiga fördelar av ett samarbete?

Det ekonomiska och handelsmässiga samarbetet mellan Kina och Sverige har upprätthållit en stadig tillväxt sedan upprättandet av diplomatiska förbindelser år 1950. Den bilaterala handelsvolymen var rekordhög förra året, vilket är lovvärt med tanke på pandemisituationen, vilket i sin tur återspeglar den starka grunden och understryker potentialen inom ekonomin och för handelssamarbetet mellan Kina och Sverige. Det finns breda möjligheter till framtida samarbete mellan de två länderna med tanke på Sveriges välutvecklade teknologier, produkter och ledningskoncept som möter behoven i Kinas vad gäller vilja till omställning till en grön utveckling. Vidare att Kinas stora marknad och enorma potential ger svenska företag ett oerhört stort utvecklingsutrymme. Men jämfört med andra europeiska länder tror jag att Sveriges samarbete med Kina fortfarande har mycket utrymme för förbättringar. Den totala handeln mellan Kina och EU ökade med 39 % på förra året, medan den kinesisk-svenska handelsvolymen bara ökade med 17 %.

Det ekonomiska och handelsmässiga praktiska samarbetet mellan våra länder spelar en viktig roll i de bilaterala förbindelserna just nu. Både Kina och Sverige har satt upp koldioxidneutralitetsmål och båda länderna arbetar aktivt med klimatförändringsfrågor och har förväntningar på att utöka det bilaterala samarbetet inom ny energi, nya material, jordbruk, biomedicin, vintersporter och flera andra områden. Jag tror att det i framtiden kommer att finnas fler konvergenspunkter för samarbetsintressen mellan de två länderna, och fler nya samarbetshöjdpunkter kommer att skapas. I eran efter pandemin står alla länder i världen inför utmaningen med ekonomisk återhämtning och vi måste hitta nya utvecklingsmöjligheter under krisen. Båda sidor ansluter sig till handelsliberalismen och globaliseringens inriktning, därför bör vi sträva efter att skapa en öppen, transparent, rättvis och icke-diskriminerande affärsmiljö för att kunna förbättra företagsutveckling, utöka det värdefulla samarbetet som gynnar de två länderna och folken.

Hur ser du på covid-19-pandemins inverkan på Kina och övriga länder?

Covid-19-pandemin har haft en alvarlig inverkan på världen. Antalet dödsfall i USA har nått 1,03 miljoner, och antalet bekräftade fall har nått nästan 100 miljoner. Antalet infektioner och dödsfall i Kina har begränsats till låga nivåer. Även om den nuvarande situationen för pandemin har lättat, listar WHO fortfarande den Covid-19 som en global pandemi. Enligt WHO genomför Kina strikta åtgärder. Så vitt jag vet genomförs fortfarande kontrollåtgärder på några allmänna platser i Sverige. Till exempel krävs personalen på Arlanda flygplats fortfarande bära mask.

På grund av Covid-19 minskade både handeln mellan Kina och Sverige och investeringarna under 2020, men de bilaterala ekonomiska kontakterna och handelsförbindelserna har stått emot COVID-19:s test och stabiliserades för att återhämta sig snabbt 2021. Enligt kinesisk statistik nådde den bilaterala handeln mellan Kina och Sverige 2021 en rekordhög nivå på 20,9 miljarder USD. Under första halvåret i år nådde den bilaterala handeln mellan Kina och Sverige 10,7 miljarder USD, en ökning med 6,5 % jämfört med förra året. Intresset från det svenska näringslivet att samarbeta med Kina har förstärkts ytterligare. Från januari till maj nådde svenska investeringar i Kina 330 miljon USD, vilket har överstigit förra årets och ökat med 236 %. Ett antal investeringsprojekt, bl.a. biltillverkning, energibesparing, miljöskydd och smarta städer förväntas genomföras, vilket kommer att främja en stadig förbättring av kvaliteten och nivån på ömsesidiga investeringar.

Kinas stränga restriktioner under Covid-19-pandemin har varit en stor utmaning för landet och landets ekonomi. Vilka är konsekvenserna för det ekonomiska samarbetet mellan Sverige och Kina. Hur ska den stora negativa påverkan på affärsresande och utbyte för studenter kunna lösas?

Effekterna av pandemin är kortsiktiga. Den långsiktiga positiva trenden i Kinas ekonomiökning har inte förändrats, den övergripande situationen för Kina-Sverige- samarbetet har inte förändrats, och den ekonomiska globaliseringen är inte heller förändrad. Under de senaste två månaderna, med den förbättrade kontrollen av pandemisituationen har företag påskyndat återstart av arbete och produktion, och många viktiga ekonomiska indikatorer i Kina har förbättrats. Pandemin kommer så småningom att övervinnas, och produktionen och livet kommer att återgå till det normala. Förra månaden ändrade vi visumreglerna för utländska studenter och vi har fått många ansökningar från svenska studenter. Jag tror att de flesta svenska vänner är fulla av förtroende för Kinas framtida utveckling och samarbetet mellan Kina och Sverige. Den kinesiska ambassaden kommer, som alltid, att göra sitt bästa för att erbjuda hjälp och tjänster för ömsesidigt samarbete mellan företag från båda håll liksom utbyten inom utbildning.

På senare tid ha diskussionen om Taiwan intensifierats och det finns en stor oro i omvärlden för hur denna fråga ska utveckla sig. Kan du ge oss Kinas officiella position och fortsatta plan för att lösa situationen?

Svenska vänner som känner till kinesisk historia måste ha förståelse för det kinesiska Taiwans historia. Sedan 1335 har Kinas statsregering utövat effektiv jurisdiktion över Taiwan. Trots att Japan tvingade Qing-regeringen att avstå Taiwan, återtog Kinas regering Taiwan enligt Kairodeklarationen (1943) och Potsdamdeklarationen (1945). Efter att Kinas inbördeskrig avslutades 1949 retirerade Nationalisterna till Taiwan. Trots att det finns en politisk motsättning mellan de två sidorna över Taiwansundet, har Kinas suveränitet och territoriala integritet aldrig splittrats, och faktum att Taiwan är en del av Kina har aldrig ändrats.

Ett-Kina-principen har länge varit det internationella samfundets allmänna konsensus och den allmänt erkända grundläggande normen för internationella relationer. Den är den norm som antogs 1971 i FN:s generalförsamlings resolution 2758, och den är också den politiska grunden för Kinas utbyte med alla länder. 181 länder bl.a. Sverige har upprättat diplomatiska förbindelser med Kina på grundval av ett-Kina-principen, vilket visar att följa ett-Kina-princip är en internationell rättfärdighet, folkets egen strävan och den allmänna synen. Mer än 170 länder som har upprepat att de håller fast vid ett-Kina-politiken, har återigen visat rättvisa med sin röst i det internationella samfundet. Detta är ett svar på den felaktiga handlingen från USA:s representanthus Nancy Pelosis besök i Taiwan-regionen och en grov inblandning i Kinas inre angelägenheter, genom stödet för Taiwans självständighetsstyrkor och undergrävande av freden i Taiwansundet.

Ur geografiskt perspektiv är ön Taiwan och fastlandet samlokaliserade inom samma landmassa. Den överensstämmer med den geologiska sammansättningen av provinserna Fujian och Zhejiang. Ur humanperspektiv har människorna på båda sidor om Taiwansundet samma rötter. Vi är syskon till samma mor och ättlingar till Kejsarna Yan och Huang. Dessa fakta är naturens beskrivningar, såväl som humanistiska tidiga uppteckningar, som berättar om blodsbandet mellan båda sidorna om Taiwansundet, som är oskiljaktigt och outplånligt. Återföreningen av de två sidorna av Taiwansundet är den gemensamma viljan och fasta beslutsamheten hos 1,4 miljarder kineser. Vi är bröder och systrar, och vi vill inte se att man skadar varandra inom familjen. Vi lägger fram den grundläggande politiken "fredlig återförening och ett land, två system", som bäst tjänar den kinesiska nationens övergripande intressen, inklusive Taiwans befolkning. För detta ändamål är vi villiga att skapa ett brett utrymme för fredlig återförening, men vi kommer aldrig att tillåta "ett Kina, ett Taiwan" eller två Kina, och kommer aldrig att lämna något utrymme för olika former av separatistiska aktiviteter, som "Taiwans självständighet". Vi är villiga att fortsätta att sträva efter fredlig återförening med största uppriktighet och bästa ansträngningar. Men om separatiststyrkorna för "Taiwan självständighet" eller externa styrkor provocerar och tvingar, eller till och med bryter igenom den röda linjen, måste vi vidta alla nödvändiga åtgärder för att resolut försvara landets suveränitet och territoriella integritet och därmed säkerställa återföreningen av fosterlandet.